18 februari 2013

Jag är en slasktratt

Tillbringade större delen av helgen i en buss och på olika scener i Västergötland tillsammans med min kör, därav det glesa bloggandet. Men tro inte att det är lugnt på onytt-fronten bara för att jag är på turné! ...

Vi har stannat med bussen i Västerås för att äta lunch på väg till Skövde. En av sopranerna har anslutit och ropar på mig innanför entrén till matstället. Hon gräver med handen i en väska.
- Nu ska du få se.
Hon får upp en plastpåse.
- Jag har shoppat! Femton kronor kostade den på Åhléns! Det gick ju inte att låta bli. Och så tänkte jag att om den inte känns rätt så kan jag alltid ge den till Karin.
Hon drar upp en ljust illgrön stickad tröja ur påsen. Jag blir alldeles sprallig i kroppen och ler från öra till öra. Precis i min smak.
- Javisst! säger jag. Jag ställer upp om du är missnöjd. Det är bara att säga till, men känn ingen press.
Vid hotellfrukosten dagen efter har hon den på sig och jag gör glatt tummen upp - fin! Hon ser dock något lidande ut. Två minuter senare kommer hon fram och tar av sig tröjan med orden:
- Jag känner mig verkligen inte bekväm i den, ta den du.
Illgrön stickad tröja
Tack! I dag hade jag på mig den på jobbet. Det behövdes något ofult och otråkigt en måndag som den här.

Förresten: fick ärva en tandkrämstub i torsdags. En vän som hälsade på tyckte den smakade så äckligt. Så nu kan jag skjuta tandkrämstillverkningen på framtiden ett tag. Erkänner villigt att det känns skönt ...

Inser att det här projektet kommer att ge mig ett nytt namn bland släkt, vänner & bekanta: slasktratten. Men det bjuder jag så gärna på!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar