I dag var de överallt.
Överallt!
På jobbet släpptes någons barn med kompis i släptåg in med de där väskorna och kom fram till skrivbordet där jag satt djupt försjunken i ljudredigering. När jag skulle in på Coop stod minst fem barn utanför entrén i en klunga och frågade, när jag kom ut frågade de igen. När jag kämpade uppför backen på cykel från Coop hemåt upptäckte en flicka mig och kom emot mig med ungefär samma precision som en kryssningsmissil.
- Vill du köpa en majblomma?
Flåsandes svarade jag bara nej och fortsatte trampa på, trots samvetskval. Hon verkade så ensam och besviken när jag nekade. Efter krönet svängde jag in på en ny gata. Där stod två flickor vid ett staket. När de såg mig rusade båda emot mig med samma fråga, trots att jag cyklade i ganska hög fart.
Där blev det ett mer bryskt nej och jag hann även få ur mig att jag hade fått frågan många gånger redan. (Åtta gånger, blev det till slut.)
Ett vanligt år hade jag glatt handlat både nål och ett sånt där stort klistermärke att sätta på cykelhjälmen, och sen kunnat säga att "jag har redan köpt".
I år är inget vanligt år. Och jag har tydligen förvandlats till en tant som snäser åt barn. Må min karma uppvägas av miljöeffekten detta snäsande får!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.