Tandkrämen - lösningen!

Du minns den, va? Hygienartikeln jag försökt bli av med genom att byta den på olika ställen, vilket jag inte lyckats med och skrivit om här, här, här och här ... Ett litet tandkrämsok på mina axlar.

Idag gjorde vi en rejäl rensning i förrådet för att få plats med vinterdäcken till vår sommarbil (jo, vi har köpt bil, men den är bensinsnål och begagnad och ska säljas vidare eller ställas av när vintern kommer, jag lovar). Helt otroligt vad en hittar på hyllorna! ... Gamla flaskor med t-sprit eller fogskum, en baden-baden-madrass utan stol, gamla disketter, äckliga gamla mattor, tomma målarfärgburkar, tomma kartonger (!) ... Vi åkte med ett rejält lass till Kretsloppsparken och gjorde på så vis plats för vinterdäcken och mycket mer.

Vad tror du jag slängde i "farligt avfall", mer än fogskum, spritpennor och diverse aerosolburkar? ...

Där ligger den, redo att förpassas till rätt ställe.

Just det! ÄNTLIGEN blev jag av med det bekymret! No more triclosan toothpaste!

Vi lämpade dessutom av två tältsängar som mest samlat damm i förrådet. Sängar vi faktiskt köpte på samma ställe för några år sen, men som inte är så sköna att ligga i om man är av vuxenstorlek.

- Det är återvinning, det! sa killen som hjälpte oss att lämna allt på rätt ställe.

När vi åkte därifrån hade vi köpt en stabilare variant som håller för en fullvuxen. Etthundratjugo kronor. Kretsloppsparken är toppen!

Ringar på vattnet - en tvål

Häromdagen kom en av killarna på jobbet och la en liten plastpåse med någon slags vit klump på mitt skrivbord.

- Här får du. Det är min son Aron som har tillverkat tvål, som han gav bort till hela släkten i julklapp. Han tyckte att du skulle få en. Den är helt ekologisk och gjord på olivolja och kokosolja (tror jag han sa) ... Den är helt doftfri.

Jag minns inte den sista ingrediensen som var natriumnånting. Men wow! Hans son hade alltså läst artikeln i ST och tyckte att jag skulle få en hemgjord tvål, bara så där. Tack snälla Aron! Inspirerande.

Jag ska spara den och vårda den ömt. När vi har gjort av med några fler av alla små hotelltvålar som har lagrats i badrumsskåpet ska jag ta fram Aron-tvålen och tvätta mig med andakt.

Summering 3 - vad jag välkomnar tillbaka och behåller

De senaste veckorna har många frågat mig vilken nyproducerad vara jag kommer att köpa först. Kommer jag att hänga på låset till Åhléns den tredje januari? Inte särskilt troligt. Jag kommer att fortsätt med onytt ungefär som tidigare. Med några undantag och inte lika strikt.

Sånt jag behåller:

• Handla second hand. Kläder, skor, material, diverse husgeråd och liknande. Fyndfaktorn är för hög för att släppa.
• Deodoranten. Den är här för att stanna. Jag har som sagt aldrig haft en bättre och skulle aldrig kunna tänka mig att byta ut den nu!
• Låg konsumtion. Hoppas verkligen att det lugn som infann sig efter några månader (och fortfarande finns i kroppen) kommer att stanna kvar.
• En in/en ut. Vi får se hur det går. Det är hur som helst befriande att göra sig av med saker.
• Kokosoljan, den kommer att användas till det mesta. Kroppen, maten, håret, ansiktet, deodoranten, smink ...
• Bikarbonatet, det släpper jag inte heller i första taget. Funkar till typ allt. Hudvård, rengöring, deodoranten, mat, peeling ...
• Hemgjort, DIY, gör-det-själv. Jag vill helt enkelt inte missa känslan av tillfredsställelse som infinner sig när jag lyckats tillverka en fungerande hygienprodukt/rengöringsprodukt/plagg/smycke/present etc alldeles själv.

Sånt jag välkomnar tillbaka:

• Disktabletter. Och kanske även diskmedel. Nu kommer även min man att få handdiska och jag får köra diskmaskinen.
• Tandkräm. Även om tandpulvret fungerar. Kommer dock att läsa noggrannare på tuberna och i största möjliga utsträckning köpa ekologisk variant.
• Toapapper. Ska försöka hålla kvar min snåla användning av papperet, men kommer att köpa ekologiskt nytt.
• Reservdelar. Till exempel till cykeln ...
• Ingredienser och material. Alltså ingredienser som inte räknas som mat eller medicin. Typ bivax, olika oljor, hängen, diverse pennor, verktyg (om de inte hittas begagnat) och annat fiffigt. 
• Prenumeration på någon tidskrift, typ Camino. 
• Smink kommer jag i vissa fall att köpa nytt när det tar slut. Först på tur står foundation. Min tog slut (efter tre år) under semestern i november och jag lånade av brorsonens flickvän (som - tro det eller ej - är ännu ljusare i hyn än mig). Den funkade när jag spädde ut den med lite kroppslotion. Jag har fortfarande kvar av den, men snart behövs påfyllning. 
• Konst och hantverk. Att köpa alster av kreativa kompisar och andra begåvade människor.

Tror att jag ibland kommer att skriva något enstaka blogginlägg här även efter den andra januari 2014. Om jag upptäcker något relevant eller känner ett obändigt behov av att dela med mig av något onytt-tips. Typ.

I morgon kommer den sista delen i summeringen. Den luddigare delen. Insikter och upptäckter, lärdomar och bonuseffekter.

Fler användningsområden för kaffesump

Nu har jag testat att peela ansiktet och händerna med kaffesump, inte bara använda den till rengöring. Kände att jag borde prova, efter tips från nätet och en kompis. Fungerar alldeles utmärkt! Huden blir mjuk och len.

Jag blandade inte ut sumpen med någon olja eller så, men det har jag läst att andra gjort. Tycker inte det behövs, mer än för att det kanske inte blir så mycket spill om kornen binds i någon olja, honung eller annat. I till exempel en ansiktsmask är det nog däremot nödvändigt.

Kornen i kaffesumpen skrubbar huden ganska milt, och innehåller fett som faktiskt gör huden väldigt mjuk och skön. Däremot lämnar det en tunn brunaktig hinna på huden, som doftar kaffe ... Kanske inte det en vill uppnå, men sköljer du med vatten och sen smörjer in dig med din favoritkräm - eller kokosolja, som jag använder - så dämpas den effekten.

Numera låter jag alltid sumpen (kokkaffe) torka till i pannan någon dag, efter att ha hällt ut den kvarvarande vätskan och så slår jag över den i en glasburk med lock. Burken låter jag stå öppen en stund då och då, samt skakar burken ibland så att sumpen blandas och inte möglar. Kan alltså användas till lite olika saker i hemmet.

Uppdatering 15.12: Om du vill ha fler tips på hemgjord skrubb/peeling med kaffesump, finns det här.

Problemet med att byta tandkräm består

I går skickade jag iväg mamma till Willys för att försöka byta den miljöfarliga tandkrämen. Nix. De säljer den inte där heller. Bra där!

Min jakt går alltså vidare ...

Jag har borstat med tandpulvret i en vecka och det funkar ganska bra. Men jag skulle gärna skippa kanelen nästan helt; det känns som att den fastnar i tänderna och allt blir brunt (vilket i och för sig inte spelar någon roll för själva tandhygienen, men det känns liksom smutsigt) och jag upplever det som om det är bikarbonatet som är grejen. Får väl testa framöver.

Men i går fick jag ärva en öppnad tandkrämstub av mamma. Hon gillade den inte och hade köpt en ny. Köng! som vi säger här i Sundsvall.

Gör din egen hårinpackning mot mjäll

Som jag skrivit tidigare så läste jag någonstans att äppelcidervinäger ska vara bra mot mjäll. Häromdagen hittade jag tips på en "hairmask" (antar att det betyder inpackning) som jag faktiskt skulle kunna tillverka på stört. Den består nämligen av kokosolja, honung och just äppelcidervinäger. Även kokosolja och honung sägs ju, som sagt, ha välgörande effekt på det mesta.

Den senaste tiden har det verkat som om jag har fått mjäll. I dag tyckte jag att det var dags att testa ... Receptet kommer från Mad in Crafts och jag har översatt det.

Ingredienser:
2 delar kokosolja kallpressad (ekologisk)
2 delar honung
1 del äppelcidervinäger

Jag använde matsked som mått. Hälften av det räckte till hela mitt hår och blev över. Dock har jag ju knappt något hår att snacka om, så det krävs antagligen större mängd om du har långt hår.

Gör så här:
Blanda ihop ingredienserna och smält i mikrougn (eller långsamt på spisen). Rör om lite då och då under smältningen. När det svalnat en aning, rör igen. Jag skulle rekommendera att låta det svalna - och därmed tjockna - ganska ordentligt för att lättare kunna hantera det. Se bara till att röra om så det inte skär sig. Smörj in håret från rot till topp. Låt sitta i ca 30 minuter.

Jag satte en tunn plastpåse över alltihop, som man brukar göra när man färgar håret etc. Det kan ändå vara bra att ha hushållspapper till hands, för att torka bort sånt som rinner ner i nacken etc.

Tvätta ur.

Jag blev lite röd i pannan efteråt, vilket i och för sig försvann efter en stund, så det var nog inte så farligt.
Efteråt häller du det som blivit över av inpackningen i en burk och sparar. Jag ställde den i kallskafferiet. Ingredienserna kommer att skikta sig i lager efter ett tag, så du behöver smälta den och röra om inför varje användning.

Jag antar att den här behöver användas några gånger innan den eventuella effekten märks. Får väl återkomma med en rapport innan nyår.

Fortfarande ingen utbytt tandkräm

I går gjorde jag ett nytt försök att byta den miljöfarliga tandkrämen. Min lilla lilla, som jag fick i present av S under klädbytarkvällen kommer att ta slut.

Den här gången var det Hemköp som tillfrågades. De sålde den inte heller. Bra Hemköp! Hon i kassan föreslog stormarknaderna, typ Ica Maxi eller Willys. Ska testa dem. The search goes on ...

Många kilo toapapper per år

Apropå den rådande situationen här ... Läste för ett tag sen om hur ohemult stora mängder toapapper vi förbrukar under ett år. Helt sjukt! En genomsnittlig svensk gör av med 15 kg toalettpapper per år, hävdar Testfakta och citerar "branschen"  (Wikipedia säger samma). Femton kilo! Bara för att torka sig i stjärten. Och så har det varit ett tag. Det måste ju gå att minska.

Enligt SCA:s statistik använder genomsnittspersonen 72 cm papper per toalettbesök (ungefär fem ark).

Det är även lite olika när det gäller vilka papper som är bäst. I somras gjorde Testfakta en test på toapapper, som visade att dyrast inte alltid är bäst. Men att det alltid är bättre att välja rullar av återvunna pappersfibrer. Å andra sidan gjorde Hem & Hyra en test av papper för två år sen, som visade att billigast inte är bättre. Heller.

Sen något år är Konsumentverket och Svensk Dagligvaruhandel eniga om att det tydligt ska stå på en toalettpapperförpackning vad papperet kostar per kilo. Bra där!

Jag har definitivt minskat min dasspapperskonsumtion under det här året. I och med att jag hela tiden vet att jag inte får köpa nytt papper, så tar jag mindre bitar, viker fler varv, delar på lagren ... Om jag höftar kanske jag har dragit ner mitt användande av toalettpapper till en tredjedel av hur det var tidigare.

Men nu närmar sig som sagt toalettpapperets ödestimme. Märker hur jag börjat fundera på om det går att lägga upp en plan för mina toabesök. Kanske se till att gå på toa på jobbet precis innan jag går hem och på så sätt inte behöva gå hemma ... Kanske gå på körövningslokalens toalett på måndagar och på så sätt inte behöva gå innan läggdags ... Med andra ord, försöka använda andras toalettpapper i stället för mitt.

Kanske kan den självtorkande toaletten vara lösningen. Eller kanske inte.

Toalettpapperets ödestimme närmar sig

Nu håller det till slut på att sina. På riktigt. Det handlar om dagar nu. Några fjuttiga ark håller sig krampaktigt kvar kring rullen. Toapapperets uttåg ur mitt liv (i alla fall fram till årsskiftet) är snart ett faktum.

Dags att ta fram de gamla handdukarna och börja klippa till tvättlappar. Vilket kommer att innebära ett mer frekvent körande av tvättmaskinen, vilket i sin tur kommer att innebära att tvättmedlet/såpan snabbare tar slut, vilket i sin tur kommer att innebära ...

Äh, det löser sig på något sätt.

Vitt moln eller svart doft

Jag har semester den här veckan och couchsurfar hos ett par i några dagar. Deras badrum luktar tjära. Detta på grund av att de använder ett tjärschampo, som tydligen ska vara bra mot mjäll och mer eller mindre naturligt. Dock är jag tveksam till om jag tycker det är värt att få bort mjällen mot att mitt badrum - och mitt hår - luktar som en gammal fiskebåt. Dessutom läste jag att schampot tydligen framför allt används på hundar och hästar ...

Nej, då testar jag hellre äppelcidervinäger, som jag har läst ska kunna fungera. Den kan jag dessutom köpa ny, eftersom den gills som "mat". Men det kanske också luktar starkt efteråt ...

Annars tar jag gärna emot tips på hur du motverkar mjäll utan att använda de där superstarka och konstiga produkterna, som hockeymålvakter gör reklam för.

Succé för hemgjorda deodoranten

 - Jag luktar gott under armarna! Förut har jag ju bara luktat skinn!

När vi var på turné i helgen hade min körkompis J glömt sin egen deodorant hemma och eftersom hon inte tål vanlig deodorant med parfym kunde hon alltså inte heller låna vilken som helst. Hon kan bara använda doftfria varianter. Jag erbjöd mig förstås att låta henne testa min hemgjorda. För även om den innehåller eterisk olja med parfym, så är den helt fri från andra konstigheter.

Efter att hon testat den en kväll och en dag, kom så repliken ovan. Hon såg precis lika förvånat lycklig ut som jag gjorde när jag insåg att den faktiskt funkade.

- Jag måste nog få receptet.   

Självklart skickade jag henne länken hit.

Hur mycket pengar jag sparar - rätt svar

I går pratade jag om #onytt2013-projektet i lunchrummet. Kollegorna undrade hur det gick och ville bland annat veta om jag har sparat några pengar sen jag startade.

- Jo, det är ju svårt att mäta, men jag konstaterade för ett tag sen att jag nog sparat ungefär kanske 500-1000 kronor i månaden, svarade jag.

Det är ju helt fel! Så mycket kan jag omöjligt ha sparat varje månad. Jag skrev ju om det i halvårsrapporten, men är osäker på om jag verkligen hade räknat ut att det blev så mycket per månad, eller om det gällde hela perioden.

Så nu gör jag ett försök. Till exempel med att räkna samman på en höft hur mycket tandkräm, toapapper, deodorant, schampo, lotion, tvättmedel, bomullsrondeller jag tidigare gjorde av med på en månad ... plus diverse okynnesshopping i olika affärer. Kanske skulle det bli så här:

Ca 75% tandkrämstub
Ca en rulle toapapper
Ca 75% deodorantförpackning
Ca 10% schampoflaska
Ca 5% lotion
Ca 30% tvättmedelsförpackning
Ca 80% bomullsrondeller
Ca 300 kr okynnesshopping (kläder, nagellack, annat jox)

Ca 15+6,50+29,90+3,90+10+11,70+17,50+300 = 394,50 kr på en månad.

Nu har jag ju handlat ingredienser för att göra till exempel deodoranten och tandtvätten, men av dem använder jag så liten procent åt gången, så kanske man ska dra av en femtiolapp på summan. Sen okynnesshoppar jag trots allt lite begagnat, så sparandet kanske skulle bli 250 kr per månad, väldigt löst räknat.

Ja. Det är inte 500 eller 1000 men 250 kronor. Det betyder ju tretusen spänn på ett år! Och då har jag inte ens räknat alla sorters produkter ...

Måste rätta till det här på lunchen i morgon.

För övrigt blev det här mitt hundrade inlägg! Ännu en siffra. Tror jag ska fira med att inte blogga i morgon, utan njuta av något fredagsglittrigt.

Sorgebarnet triklosantandkräm

Tandkrämen jag ärvde av mamma i april börjar ta slut. Snart dags att ta fram en av födelsedagstuberna. "Den snälla" tuben alltså. "Den dumma" står fortfarande och bränner ett mentalt hål i badrumshyllans skiva.

Jag har försökt bli av med den på något vettigt sätt, tro mig! För någon månad sen gick jag in och frågade hos Coop Nära om de sålde den tandkrämen (tänkte försöka byta), men det gjorde de inte. I går passade jag på att ställa samma fråga hos Ica Esplanad i stan. Fick samma svar där.

Heder åt dem båda att de inte säljer triklosantandkräm, men synd för mig som måste fortsätta jakten på byteshandel.

Avverkade tuber

Nu har jag använt upp alla tuber med prover på ansiktskräm jag fick av mamma i februari. Ingen panik än, dock. Har fortfarande två små burkar kvar som ska avverkas.

Slut i tuben.

Dior, Biotherm och Lancôme. Riktigt maffiga och ganska parfymerade märken. Alla de här på bilden har känts väldigt sköna att ha i ansiktet (även om någon av dem verkligen doftade "dam"). Däremot tror jag att det går att göra minst lika sköna produkter med färre ingredienser. Får väl återkomma till det, om jag någonsin hinner använda upp alla små burkar som är kvar.

Sen blir det till att jaga recept och leta i kökshyllorna igen. Det är nästan så jag längtar.

Onytts halvårsrapport

Ok. Har nu hämtat mig efter nederlaget.

Dags för en halvtidssummering. Otroligt. Tiden har bara flugit iväg. Det här projektet har gett - och ger - mig så mycket.

Trots att jag uppenbarligen inte klarade mer än ett halvår, har #onytt2013 påverkat hela min tillvaro och min syn på konsumtion, hållbarhet, kreativitet, alternativt leverne, experimentlusta, tid, natur och mycket annat.

Några effekter och insikter, hittills:

• När jag går förbi skyltfönster känner jag nästan en uppgivenhet över att det är så mycket nytt som bjuds ut hela tiden. Tittar inte lika längtansfullt i dem längre, helt enkelt.
• Det kräver tålamod och research att följa reglerna. Att alltid välja den smala i stället för den breda vägen.
• Numera använder jag upp de olika produkter jag har innan jag köper en annan. Har insett hur otroligt mycket grejer, kläder, produkter jag har som jag aldrig använder. Eller använder för sällan, så att de blir gamla och måste slängas.
• Min beundran för forna tiders "husmödrar" och gamla rengöringsmetoder, huskurer etc har eskalerat - helt otroligt vad man kan tillverka själv av saker i köket!
• Har inte alls samma sug efter att shoppa nytt som förut.
• Bikarbonat funkar till det mesta inom hygien och rengöring.
• Vinäger och ättika är också universalmedel.
• Toapapper är något jag använt alldeles för ymnigt tidigare.
• Kreativiteten har stimulerats till att hitta nya lösningar på problem.
• Det finns hur många intressanta bloggar, portaler, personer, föreningar, rörelser etc som helst, som behandlar olika frågor om hållbar utveckling, återbruk, gör-det-själv. Fantastiskt inspirerande och otråkigt.
• Jag har sparat pengar. Faktiskt. Det trodde jag inte, eftersom ingredienser till hemgjorda produkter inte alltid är billiga. Men jag har mer kvar varje månad nu än tidigare, trots att jag unnar mig en brakmiddag eller andra utsvävningar ibland. Det är inga gigantiska summor, men en tusenlapp, kanske.
• Ett visst konsumtionslugn har infunnit sig. Visst kan jag shoppa loss på någon loppis, men det blir inga summor att tala om. Och oftast handlar det om sånt jag behöver till hemmet.
• Jag har väldigt roligt. Projektet ger mig en inre tillfredsställelse.
• Vänner och bekanta och nya människor jag lär känna blir nyfikna, ställer frågor. Undrar hur det går för mig. Det verkar väcka funderingar och ibland provocera, ofta inspirera. Fantastiskt!

Nu är det bara resten kvar.

Skamsen utan anledning

"Kan du handla tvättmedel på vägen hem? Och schampo åt mig?"
"Nejmen ... det kan jag ju inte."
"Men det är ju våra gemensamma pengar på Coop-kortet. Om jag hade handlat med kortet åt mig själv hade det ju varit samma pengar, bara att jag utförde själva handlingen."
"..."

Jag köpte inget tvättmedel. Jag köpte schampo. Till honom.

Men hela min kropp gjorde motstånd när jag plockade ner den blåvita flaskan från hyllan. Den liksom brände i famnen. Kände mig lika skyldig som om jag skulle ha snattat något. Jag väntade ut den långa kön till kassan för att undvika att bli "upptäckt" och väl framme försökte jag se så oberörd ut som möjligt. Där låg det på varubandet, mellan osten och bananerna. Schampot. Nytt, dyrt, miljöovänligt. Farligt. Och jag hade lagt det där. Jag skulle köpa det. Åt honom.

Tänk om någon ser mig. Någon som känner till mitt onytt-projekt och som nu tror att jag köper schampot till mig själv! Tänk om folk börjar prata. Tänk om ... Skammen!

När jag kom hem var jag så störd av min paranoia och det jag gjort att jag var irriterad på alla möjliga saker och personer. Men jag kom fram till att jag trots allt inte brutit mot reglerna i det här fallet. Den nyproducerade varan köptes för gemensamhetspengar och kommer inte att användas av mig. Men det gjorde nästan fysiskt ont i kroppen att inhandla det där hemska schampot.

Slutsats: Det här projektet har redan efter ett halvår påverkat mitt beteende i grunden. Ordentligt.

Gör egen deodorant, som fungerar

Efter torsdagens konversation, och via tips här från min kusin, tog jag tag i saken. Följde receptet på hemgjord deodorant som kom från Passionate Homemaking och som en av kusinens kompisar entusiastiskt skriver om här.

Det är busenkelt. Och den funkar! Helt klart. Jag svettas ganska mycket och har använt antiperspirant och deodorant ända sen tonåren. Den här hemgjorda varianten är ingen antiperspirant, men den tar verkligen bort lukten. Utan tveksamma ingredienser. Fukten står jag ut med, bara jag slipper stinka.

Här är receptet för en halv sats på svenska. Ganska lagom att börja med.

Passionate homemakings naturliga deodorant
(jag har omvandlat de amerikanska måtten till svenska)

Ingredienser:
3 matskedar ekologisk kokosolja (i fast form)
2 matskedar bikarbonat
2 matskedar arrowrot-pulver (kan ersättas helt eller till hälften med majsstärkelse)
1 droppe av valfri eterisk olja/doftolja (jag använde citronmynta)

Snälla ingredienser.

Gör så här:
Blanda de torra ingredienserna i en glasburk och pytsa sen i oljan. Droppa i doften. Arbeta ihop till en pasta, ungefär som jordnötssmör eller liknande. Jag använde en tesked att blanda med. Uppdatering 22 oktober: Gör du en hel sats, kan det vara idé att blanda ihop allt i en skål och sen pytsa över det hela i glasburken.

Färdig deodorant!

När du ska använda deodoranten, ta en liten klick, gnid lite mellan fingrarna och smeta ut under armarna. Kokosolja smälter vid ganska låga temperaturer, så det kan vara idé att förvara burken ganska svalt. I kylskåpet blir den dock aningen för hård för min smak.
Uppdatering 7 januari 2014: Jag har glömt påpeka att du bör vänta en stund innan du tar på dig kläder efter att ha smetat på deon, framför allt om du använt en stor klick. Oljan har en tendens att fetta av sig på tyget om den inte har gått in i huden ordentligt. Så gör man i och för sig med köpt deodorant också ...

En del är känsliga för bikarbonat och då kan man tydligen minska proportionen något. Jag märkte dock inget.

Inga kemikalier, ingen plast, inga konserveringsmedel eller andra konstiga ingredienser. Men en fullt fungerande deo. Jag har till och med kunnat använda samma plagg på överkroppen flera dagar i rad! Har typ aldrig hänt förut.

Uppdatering 22 oktober: Nu har jag övergått till att göra hel sats och har då även ibland i - precis som hon pratar om på deras sajt - en droppe tea tree-olja till en hel sats. Funkar fint.

Avskaffar deodoranten för tanten

I badrummet i går morse:

"När tar den där deodoranten slut?"
"Vadå, tycker du att den luktar illa?"
"Ja. Obehagligt."
"Ja, jag vet. Men jag måste ju använda upp den. Jag kan inte bara slänga den ..."
"Nej, men du kan ju spara den och ha som nöd-deodorant till senare ..."

Konversationen ovan gäller alltså den vidriga deon jag skrev om i april. Nu har både jag och mannen stått ut tillräckligt länge. Dags att tillverka en egen. Bättre. Och förpassa den hemska Dove Original till skåpet, där den hör hemma!

Återkommer med resultatet inom kort.

Inledd i tvål-frestelse

Min man köpte galltvål i dag. Grön och fin. Sägs vara effektiv mot fläckar. Nyproducerad.

Jag kommer att få svårt att låta bli den.

"Inte röra tvålen, inte röra tvålen, inte röra tvålen, inte röra tvålen, inte röra tvålen ..."

Problem - miljöfarlig tandkräm

Typiskt.

Här hade jag bestämt att det inte var något regelbrott att ta emot de gåvor jag fick på födelsedagen, och så tittar jag närmare på den ena tandkrämen jag fick (den nya, Colgate Total) - den innehåller triklosan/triclosan! Blä.

Ajajaj. Dumma Colgate!

Jag minns så väl föreläsningen på Henriksdals reningsverk för ungefär tolv år sen, då jag var där med en stor grupp elever på studiebesök. Det som dröjde kvar bäst i min hjärna - och som jag fortfarande tänker på - är guidens prat om "de nyttiga bakterierna" i reningssystemet och den stora boven: det bakteriedödande ämnet triklosan, som finns i både antibakteriellt behandlade sportkläder och olika antibakteriella hygienprodukter. Framför allt i tandkräm.

Det här har debatterats mycket, men jag hittar stöd för ämnets onödighet och farlighet hos till exempel Sveriges Tandläkarförbund i ett policydokument.

 

"Förbundet anser att triklosantandkrämer skall förses med en tydlig text, av vilken det framgår att triklosantandkräm endast bör användas efter kontakt med och på rekommendation av tandläkare. Triklosan är ifrågasatt av miljöskäl. Triklosantandkrämer utgör en betydande källa för spridning av triklosan till miljön. Förbundet anser att triklosantandkrämer av miljöskäl inte bör saluföras generellt.

Mot bakgrund av ovanstående anser förbundet att Läkemedelsverket bör arbeta för att den generella försäljningen av triklosantandkräm upphör."

Texten kommer från ett beslut som togs 2006, reviderades 2011 och granskades igen i år. 

Vill du läsa hela texten kan du göra det här. 

 

Snälla, kolla en extra gång på ingredienserna i tandkrämen. Köp den inte om den innehåller triklosan!

Så. Hur ska jag nu göra? Ge bort den dåliga tandkrämen till någon annan? Då kommer ju ämnet ut i miljön i alla fall. Försöka byta tandkrämen mot en "snällare" variant på någon affär? Men då blir det ju som om jag skaffar mig något nyproducerat själv. Eller blir det bara att jag kvittar en gåva mot en annan variant av gåva? Huvva. Svårt. Jag tror att det lutar åt det senare. 

Tur att man bara fyller år en gång om året.

Köp inte den här tandkrämen!