Inte som andra presidenter

I går läste jag en intressant artikel om Uruguays president Mujica i DN. Läs den gärna. En helt klart annorlunda man med starka åsikter. Kring hållbarhet och annat i livet. Fascinerande. Välskrivet av Henrik Brandão Jönsson.

Saxat ur artikeln:

"Uruguays president menar att vi lever i ett cyniskt konsumtionssamhälle.

– Du har tio par skor, men du vill ha trettio. När du har trettio par skor vill du ha femtio. Köphetsen tar aldrig slut. Vet du vad aymaraindianerna i Bolivia bruka säga? frågar han och ser mig i ögonen innan han själv svarar på frågan:

– Fattig är den som hela tiden behöver mer."

Citerad och nyshoppad

Vad härligt det är med cyberrymden ibland! Här gick jag och hade dåligt samvete för att jag inte skrev några nya inlägg så värst ofta, och så får jag ett helt blogginlägg tillägnat onytt-året, hos Köpstoppsbloggen! Wow!

Det finns för övrigt massor av inspirerande och matnyttiga inlägg där. Läs och klicka!

Kan också rapportera att jag shoppade lite i helgen. Nytt? Nä, nä, nä, här ballar vi inte ur helt i första taget, inte.

• Svarta brutala kängor, svarta chinos, svartvitrandig slips (jag har börjat med slipsfredag sen ett tag tillbaka och sortimentet behövde fyllas på), två halsband att "slakta" och en virknål - 175 kr på Myrorna
•  Grönvit kjol, en svart mjuk innejacka med underbar krage och en svartvitrandig skjorta - 100 kr på Emmaus.

Dags att rensa ut motsvarande ur garderoben ...

Summering 2 - vad jag misslyckats med

I ärlighetens namn, allt har inte gått som på räls, även om det på det stora hela varit långt mycket enklare än jag trodde från början.

Here we go, mina bakslag och misslyckanden:

1. Jag har köpt en flaska grönsåpa att använda som tvättmedel, eftersom tvättmedlet tog slut och de tvättnötter vi hade hemma sen tidigare visade sig inte fungera som vi trodde. När såpan tog slut köpte min man ett paket Änglamark kulörtvättmedel, som han hanterar enligt gemensamhetsvaror-principen. Känns dock som ett misslyckande.
2. Jag lämnade in min symaskin på helrenovering, där den med all säkerhet fick ett antal nyproducerade reservdelar insatta. Försöker intala mig att det i längden kommer att leda till längre livslängd på kläder etc, samt främja återbruk av både tyg och kasseringsfärdiga plagg.
3. Jag har köpt ett antal plastpåsar i mataffärerna. De är nyproducerade, men gör inte så mycket väsen av sig i själva matinköpssituationen. Därför insåg jag inte mitt misstag förrän efter ganska lång tid.
4. Jag har inhandlat ett paket med C5-kuvert. Helt utan tanke på att de var nya. Skyller på att jag var utomlands och hade satt min hjärna i semesterläge.
5. Jag har bidragit till ett inköp av en rosbuske som odlats upp enbart för att säljas. Det var en 70-årspresent till en bekant och jag var med och betalade den.
6. Jag har köpt en flaska rödsprit som behövdes till triangiaköket vi hade med oss på vår roadtrip-semester i somras.
7. Jag har inte lyckats byta in den farliga tandkrämen jag fick i present, den med triklosan i. Inte hittat någon affär i närheten som säljer den. Det blir nog till att fråga givarna till slut.
8. Jag har inte tagit tag i att försöka fixa punkteringen på min cykel på ett begagnat sätt. Den står fortfarande i cykelförrådet med platt däck.
9. Jag har inte försökt hitta begagnat material till pannåer/underlag för mina presumtiva målningar.
10. Jag har inte lyckats hitta begagnade skosnören till de skor som behöver lagas/piffas upp.
11. Jag har även - jo, jag erkänner - använt några ark toapapper av de rullar min man köpt till sig. Några gånger rent reflexmässigt utan att tänka på det, någon gång nu i slutet för att jag inte orkade bry mig. Dåligt, mycket dåligt.

Det var de elva jag minns tydligt. Några av dem har som synes berott på bristande ork och engagemang, vilket jag skäms för.

Efter ett tag blev jag tvungen att hitta på något slags straff/åtgärd för mina "synder". Jag har därför under året kompenserat några av mina misstag med sammanlagt 900 kr, via gåvor till olika projekt hos Naturskyddsföreningen, Håll Sverige Rent och till Rädda barnen. Brotten mot reglerna blev inte ogjorda av det, men jag slapp i alla fall känna mig som en odugling.

Summering 1 - vad jag klarat

Onytt-året närmar sig sitt slut.

Den 2:a januari 2013 var första dagen, första blogginlägget den 31:a januari 2013, så några dagar har jag kvar. Känns väldigt vemodigt, faktiskt. Dags att börja summera. Och eftersom jag egentligen inte vill säga hejdå, har jag valt att dela upp summeringen i flera delar.

Jag börjar med det positiva:

1. Jag har inte köpt ett enda nyproducerat plagg på ett helt år. Däremot har jag inhandlat 36 plagg, (varav jag sen lämnat några vidare) och klädbytt till mig ett femtontal.
2. Jag har inte köpt en nyproducerad sko på ett helt år. Däremot har jag inhandlat sex par skor second hand och bytt till mig tre par, varav ett par lämnats vidare.
3. Jag har inte köpt något nyproducerat smink på ett helt år. Däremot har jag fått ett rouge, två ögonskuggor och ärvt tre mascaror av andra, som inte gillade dem. Dessutom har jag tillverkat eget läppbalsam och köpt ett begagnat läppglans.
4. Jag har inte köpt någon ny deodorant på ett helt år. Däremot har jag tillverkat en toppenvariant själv.
5. Jag har inte köpt någon nyproducerad tandkräm på ett helt år. Däremot har jag fått några i present. Och tillverkat eget tandpulver som fungerar ok.
6. Jag har inte köpt en tidskrift på ett helt år. Varken begagnad eller nyproducerad. Men jag har läst tidningar och tidskrifter på tåget, på bibliotek, lånat av kompisar och på fik. Och läst på nätet.
7. Jag har inte köpt någon nyproducerad inredningsdetalj på ett helt år. Däremot har jag handlat både gardintyg, dukar, husgeråd och andra inredningsprylar begagnat.
8. Jag har inte köpt något nytt toalettpapper på hela året. Däremot har jag fått ca 10 rullar i present vid olika tillfällen. (Just nu används julservetternas olika skikt framgångsrikt vid mina toabesök ...)
9. Jag har inte köpt nytt schampo, balsam eller andra hårvårdsprodukter på ett helt år. De jag redan hade har räckt och blivit över. Har dessutom fått produkter i present (vilket inte alls behövdes, men de kommer nog att räcka hela nästa år).
10. Jag har inte köpt någon nyproducerad present eller julklapp i år. Däremot har jag tillverkat själv av material jag haft hemma eller köpt begagnat, alternativt gett bort presentkort på upplevelser.

Det var de tio kategorier som varit mest uppenbara när jag tänker tillbaka.

Jag har under året stött på 23 uppenbara problem relaterade till inköp av nyproducerade produkter. Av dem har jag löst alla utom sju stycken med icke-nyproducerade medel. Ett hyfsat ok resultat.

Problem - skosnören

Skorna jag köpte på loppis i Åbo har jag använt hur mycket som helst. De är sköna och lite tant-coolt grova och är mina enda svarta skor som inte är festskor. Promenadskor, liksom. För en månad sen började skosnörena luckras upp och på flygplatsen kvällen innan vi åkte till Marbella gick det ena av. Jag fortsatte använda dem.

I går tog jag fram dem igen, eftersom vintervädret är så milt och snön lyser med sin frånvaro. Insåg att det är nästintill ohållbart nu. Tur att det är vinter, för skosnören som passar har jag inte lyckats hitta på second hand än. Suck.

Det här håller ju inte.

Shoppingfynd ca 7 à la semester

Jag fyndade också i Marbella. Hittade åtminstone tre second hand-affärer värda att besöka. Den bästa är Cudeca, en annan som jag inte vet vad den heter låg i Gamla Stan, en tredje Utopia var lite hippare, men där fyndade jag inget. Kan verkligen rekommendera alla som åker till Marbella och är thrifters (mest kläder och skor, men även böcker) att gå in till Cudeca!

Mycket nöjd och med tyngre resväska åkte jag hem.

IN:
2 par svarta finare skor
1 top
1 sommarjacka
1 grå klänning
1 grå polotröja i ull
1 knallgrön kjol

Följaktligen måste jag göra mig av med samma mängd plagg. (Jag redovisar inte alltid mina fynd och kompensationer, men lovar att de görs!)

UT:
1 par höga sommarsandaletter
1 par glammiga flipflops
1 vit top
1 rutig kjol
1 ljusblå långärmad tröja
1 randig kavaj
1 svartvit strandklänning

Tankar från klädbytarkvällens arrangör

Ojojoj. Så matt. Så nöjd!

Det var kläder överallt, kaffet kokade över, ljudnivån var hög. Vi var elva stycken, en bebis, två småbarn och en nioåring. En helspegel i lägenheten. Kaos.

Men skön kaos, trots allt. Min första egna klädbytarkväll lämnar ändå kvar en känsla av stor tillfredställelse. Inte på grund av att jag hittade flera fina plagg och skor åt mig själv, (även om det var skoj), utan av glädjen att se andra bli glada. Det var lite rörigt från början, men på något sätt ordnade det upp sig. Och när det bara var jag och svärmor kvar efteråt hade de gigantiska klädmassorna minskat betydligt och de som lämnat lägenheten verkade riktigt nöjda.

Dessutom fick jag skratta en hel del, vilket gör att livet känns lättare och förhoppningsvis blir längre.

Ena sidan av vardagsrummet ...

... och andra sidan.

"Är det nån som vill ha den här?"

När jag packat ner det som får hänga med till nästa klädbytarkväll i två påsar och det som ska till välgörenhet i två andra, kändes både kropp och själ lite lättare. Och när jag hängde in några av mina nyförvärvade plagg i garderoben var det som om mitt förhållande till mina kläder hade ändrats. Jag tittade på dem och konstaterade att jag utan problem skulle kunna skiljas från flera av dem. En ny känsla. En välkommen och positiv känsla som gav ny energi. 

Det kommer definitivt att bli fler klädbytarkvällar i det här hemmet. Snart.

Dessutom fick jag presenter i form av tre toapappersrullar (folk läser tydligen den här bloggen...), en liten parfymflaska, en ekologisk deodorant, en gratisprovstandkräm, tvättlappar, en glöggflaska, en liten buddaaktig figur och ett Mumin-örngott. Mycket av det som återbruk.

Tack alla som kom! 

(Ps. Ett särskilt tack till svärmor och mamma som fixade fikat när jag inte hann baka som tänkt. Och till alla er som försökte bringa ordning i kökskaoset! Ds.)

Heja Rebecka och oss alla andra!

Rebecka, hon som med sin pecha kucha-föreläsning inspirerade mig till att dra igång projektet #Onytt2013, har nu avslutat sitt eget projekt där hon under 365 dagar skulle ha en ny outfit på sig varje dag utan att köpa ett enda nytt plagg/accessoar/sko.

Hon lyckades.

Under hela sitt projekt har hon bloggat (finns länk i listan till höger), men jag vill gärna puffa för ett särskilt inlägg, nämligen det från den 28 augusti, då hon skrev om "att mode inte är hjärnkirurgi" och om att ha mode-mod. Om att våga vara den du är. Att plocka fram modet (pun intended!). Läsa gärna och lär här!

Grattis Rebecka! Heja dig! Heja återbruk!

Shoppingfynd 4

När körstrumpbyxorna började spricka i grenen under våra konserter i början av maj, insåg jag att de var de enda naturfärgade nylonstrumpor jag ägde. Jag köpte dem på typ Pressbyrån för några år sen och de har hållit oväntat länge. Men nu börjar det spricka både här och där och jag bävar inför dagen då jag måste kassera dem (efter att ha lagat dem så många gånger det går, förstås!).

Men än en gång visar sig begagnatmarknaden vara en riktig guldgruva. 

De här hittade jag på Finlands motsvarighet till Myrorna:

1 par turkosa nylonstrumpor - 1 euro.

3 par ljust naturfärgade nylonstrumpor - 3 euro.

1 par svarta tights - 1 euro

Dessutom köpte jag följande, på lite olika andra second hand-ställen:
2 kjolar - 6 euro
1 svart baddräkt - 1 euro
1 par svarta hur-hårda-som-helst promenadskor - 9 euro
1 kornblå sweatshirt - 6 euro
1 joggingjacka - 8 euro

Väl hemma upptäckte jag dock att de turkosa nylonstrumporna var prickiga och hade en "snajdig" zigzag-söm bak. Note to self: kolla alltid i förpackningen innan du köper! Men de naturfärgade var toppen.

De kommande körturnéerna är räddade.

Träningsskor - uppföljning

I går var det upp till bevis för mina nybegagnade träningsskor på ett medelpass på Friskis & Svettis. Förutom att jag ännu en gång insåg att jag fortfarande har otroligt kass ork och behöver få igång någon slags regelbundenhet i jympabesöken, så är jag nu inte längre helnöjd med skorna. De är sköna, men jag insåg under passet att mina fötter och leder behöver mer dämpning fram än vad de här Nike-skorna ger.

Typiskt.

Ska jag nu ut på nätet och leta igen? Var går gränsen för hur mycket pengar jag sammanlagt kan lägga ut på träningsskor?

Jag kanske kan sälja dem vidare till någon.

Fortsättning lär följa.

Träningsskor - lösningen!

I dag kom de. Skorna.

De skor jag provade i sportaffären och skämdes för att jag inte köpte. De skor jag hittade på Blocket och som Amanda i Lidköping sålde till mig, använda ca 10 gånger inomhus. De skor jag uppenbarligen behöver för att kunna träna utan att få träningsvärken från helvetet efter ett vanligt medelpass.

Nya begagnade träningsskor!

Även om de kostade nästan lika mycket som ett par nya, kände jag mig helt lycklig när jag öppnade kartongen hemma efter att ha hämtat dem på Postens utlämningsställe.

Och de sitter perfekt, mina Nike Free Advantage 3.0 

Insikten att det går att handla sånt här begagnat på nätet. Lycka.

(Nu har jag inte längre någon ursäkt för att låta bli träningen ...)

Träningsskor - följetongen

Jag har så dåligt samvete.

Jag har svarat på tre annonser på Blocket om träningsskor, men efter att ha konsulterat min luttrade shoppa-begagnat-på-nätet-kollega Lyckemig, så backade jag, eftersom det tydligen var viktigt att veta att innermåtten är rätt.

I eftermiddags gick jag således in på både Intersport och Stadium för att prova storlekar. På nya träningsskor ...

Åh, det kändes så ruttet att liksom låtsas att jag tänkte köpa! Särskilt på Stadium, där en otroligt hjälpsam Viktor förklarade, hämtade storlekar, berättade om skillnader mellan olika märken, olika dämpning, smidighet, luftkuddar, barfotaskor, pronering/supinering, skors livslängd osv ... Till slut hade jag nästan provat tio olika modeller och hade valt bort alla utom tre. Och så säger jag det:

- Jag måste smälta det här lite. Fundera ...

Han undrar då om jag vill att han ska lägga undan något av paren och jag svarar nej efter ett ögonblicks eftertanke.

Jag kände mig som värsta bedragaren.

Och nu sitter jag här och skannar begagnatmarknaden igen. Med nya fräscha ögon och mer kunskap. Och ågren.

Dels för att den där Viktor var så snäll och hjälpsam och jag inte köpte något. Dels för att jag faktiskt ljög, kändes det som. Mitt sinne ljög i alla fall. Jag undanhöll honom sanningen, att jag aldrig hade tänkt köpa något där från början och inte kommer att göra det heller.

Åh, vad jag skäms!

(Det är för en god sak. Det är för en god sak. Det är för en god sak. Det är för en god sak. Det ÄR för en god sak. Faktiskt.)

Träningsvärken

Sitter just nu med ohemult ont i vaderna fortfarande (om möjligt mer ont än i lördags) och skannar nätet efter begagnade - men hyfsat ny - träningsskor.

Kan i princip inte gå nerför en trapp utan att gny och hålla i mig hårt i ledstången. På jobbet skrattade de åt mig när jag vaggade fram på redaktionsgolvet. Inser att jag blev lite för djärv där, med barfotaträningen. Det bör nog göras lite "peu à peu" för att fungera ... Inte kasta sig in i ett medelpass på Friskis & Svettis och köra järnet i en timme.

Även om det skulle bli bättre och bättre för varje gång. Det är inte värt det, känner jag nu. Bara att hålla tummarna för att någon av de tre annonserna jag hört av mig till svarar.

Annars: någon som har ett par lagom obegagnade inomhusträningsskor i storlek 38 att sälja mig? ...

Träningsskor - en av lösningarna

I dag var jag åter på ett Friskis & Svettis-pass. Och eftersom mina träningsskor är för gamla och jag inte hittat några bra på begagnatmarknaden än, tänkte jag testa ett annat av de tips jag fick: att pröva utan skor. Japp, sport-bh, t-shirt och träningsbyxor. Men bara fötter.

Funkade faktiskt över förväntan! Dock fick jag ganska snart en schuuuuuk träningsvärk i vaderna, nästan krampaktig. Inte har den lättat efter passet heller. Men i övrigt kändes det som om jag skulle kunna tänka mig att fortsätta träna barfota. Tror kanske att benen, musklerna och lederna vänjer sig efter ett tag och att vadvärken kan mattas.

 

Nu ska jag på Melodifestivalmiddag. Med skor. För övrigt ett par vintage Daniel Hechter som jag fyndade på Kupan för 60 kr för ungefär ett år sen. Shooshoo!

Uppdatering 11 mars: Har nu ännu ondare i vaderna och har svårt att gå i nerför i trappor. Tror kanske att jag behöver skor ändå ...

Träningsskor - lösningenish

Tänk vad Facebook kan vara bra ibland! Knappt hade jag lagt ut en länk hit till bloggen med min uppgivna fråga, så rasade det in tips. Tjohooo!

Det verkar som om det blir till att skanna begagnatmarknaden på nätet ... (För övrigt har jag vansinnig träningsvärk efter passet i tisdags!)

Ännu ett problem - träningsskor

I kväll ska jag till slut försöka ta tag i det faktum att jag, från att ha tränat både jympa och bikramyoga minst tre gånger i veckan, har gått till att inte träna alls.

Noll gånger i veckan.

Jag ska till Friskis & Svettis på ett medelpass. (Hade kanske varit bra att börja på basnivå, men det fanns inget sånt som passade in i mitt privata schema.) Med skräckblandad förtjusning kollar jag busstider och rotar i garderoben efter mina träningskläder.

Påminns där och då om att jag behöver nya träningsskor. Om att jag har behövt nya träningsskor länge, kanske i några år. De jag har är säkert nästan tio år gamla och det sägs ju att man behöver byta ut just träningsskor betydligt oftare än så, för att de ska fungera bra. Med tanke på att jag är otränad och dessutom har ett halvdant högerknä borde jag verkligen ha ett par toppenskor. Om inte annat så för att undvika skador.

Hur ska detta gå?! Jag kan ju inte - av ovan nämnda skäl - köpa begagnade jympingdojor. Köpa nya är förstås uteslutet.

Jympa i gamla skor?
Jympa utan skor?
Träna något annat, som inte kräver jympingskor?

Ghaaaah! Hjälp och förslag välkomnas med öppna armar ...


Uppdatering 22.38: Chansade på att använda de gamla skorna. Funkade ok. Dock har jag ont i knäna nu efteråt, men det kan även bero på att passet var lika jobbigt som jag var otränad ... Jag behöver nog trots allt fräscha pjuck.

Första problemet på ingång

Inspirerad av Rebecka som föreläste på en Pecha Kucha Night i Sundsvall i november, drog jag den andra januari i år igång mitt personliga projekt, som jag beskriver här till höger. Det är inget nyårslöfte, bara ett experiment. Mitt försök att tära lite mindre på jordens resurser.

Hittills har det gått alldeles utmärkt. Jag fyndade både värmeljus, vanliga ljus, diverse material och skor på Myrorna och Erikshjälpen för någon vecka sen. Jag fick en termos, några ljus och en påbörjad kropplotion av Linda, som ville bli av med saker på grund av en flytt. Och förra tisdagen var jag på klädbytarkväll hos nämnda Rebecka och förnyade min garderob.

Med ganska precis en månad bakom mig börjar dock läget bli aningen mer prekärt. Varför?

1. Vi har bara en toapappersrulle kvar i hemmet.
2. Alla människor behöver gå på toaletten några gånger per dag. Och torka sig efteråt.
3. Jag har inte hittat någon DIY om hur man kan tillverka eget och jag vill inte torka mig med bajsigt dasspapper ...