Summering 3 - vad jag välkomnar tillbaka och behåller

De senaste veckorna har många frågat mig vilken nyproducerad vara jag kommer att köpa först. Kommer jag att hänga på låset till Åhléns den tredje januari? Inte särskilt troligt. Jag kommer att fortsätt med onytt ungefär som tidigare. Med några undantag och inte lika strikt.

Sånt jag behåller:

• Handla second hand. Kläder, skor, material, diverse husgeråd och liknande. Fyndfaktorn är för hög för att släppa.
• Deodoranten. Den är här för att stanna. Jag har som sagt aldrig haft en bättre och skulle aldrig kunna tänka mig att byta ut den nu!
• Låg konsumtion. Hoppas verkligen att det lugn som infann sig efter några månader (och fortfarande finns i kroppen) kommer att stanna kvar.
• En in/en ut. Vi får se hur det går. Det är hur som helst befriande att göra sig av med saker.
• Kokosoljan, den kommer att användas till det mesta. Kroppen, maten, håret, ansiktet, deodoranten, smink ...
• Bikarbonatet, det släpper jag inte heller i första taget. Funkar till typ allt. Hudvård, rengöring, deodoranten, mat, peeling ...
• Hemgjort, DIY, gör-det-själv. Jag vill helt enkelt inte missa känslan av tillfredsställelse som infinner sig när jag lyckats tillverka en fungerande hygienprodukt/rengöringsprodukt/plagg/smycke/present etc alldeles själv.

Sånt jag välkomnar tillbaka:

• Disktabletter. Och kanske även diskmedel. Nu kommer även min man att få handdiska och jag får köra diskmaskinen.
• Tandkräm. Även om tandpulvret fungerar. Kommer dock att läsa noggrannare på tuberna och i största möjliga utsträckning köpa ekologisk variant.
• Toapapper. Ska försöka hålla kvar min snåla användning av papperet, men kommer att köpa ekologiskt nytt.
• Reservdelar. Till exempel till cykeln ...
• Ingredienser och material. Alltså ingredienser som inte räknas som mat eller medicin. Typ bivax, olika oljor, hängen, diverse pennor, verktyg (om de inte hittas begagnat) och annat fiffigt. 
• Prenumeration på någon tidskrift, typ Camino. 
• Smink kommer jag i vissa fall att köpa nytt när det tar slut. Först på tur står foundation. Min tog slut (efter tre år) under semestern i november och jag lånade av brorsonens flickvän (som - tro det eller ej - är ännu ljusare i hyn än mig). Den funkade när jag spädde ut den med lite kroppslotion. Jag har fortfarande kvar av den, men snart behövs påfyllning. 
• Konst och hantverk. Att köpa alster av kreativa kompisar och andra begåvade människor.

Tror att jag ibland kommer att skriva något enstaka blogginlägg här även efter den andra januari 2014. Om jag upptäcker något relevant eller känner ett obändigt behov av att dela med mig av något onytt-tips. Typ.

I morgon kommer den sista delen i summeringen. Den luddigare delen. Insikter och upptäckter, lärdomar och bonuseffekter.

Summering 2 - vad jag misslyckats med

I ärlighetens namn, allt har inte gått som på räls, även om det på det stora hela varit långt mycket enklare än jag trodde från början.

Here we go, mina bakslag och misslyckanden:

1. Jag har köpt en flaska grönsåpa att använda som tvättmedel, eftersom tvättmedlet tog slut och de tvättnötter vi hade hemma sen tidigare visade sig inte fungera som vi trodde. När såpan tog slut köpte min man ett paket Änglamark kulörtvättmedel, som han hanterar enligt gemensamhetsvaror-principen. Känns dock som ett misslyckande.
2. Jag lämnade in min symaskin på helrenovering, där den med all säkerhet fick ett antal nyproducerade reservdelar insatta. Försöker intala mig att det i längden kommer att leda till längre livslängd på kläder etc, samt främja återbruk av både tyg och kasseringsfärdiga plagg.
3. Jag har köpt ett antal plastpåsar i mataffärerna. De är nyproducerade, men gör inte så mycket väsen av sig i själva matinköpssituationen. Därför insåg jag inte mitt misstag förrän efter ganska lång tid.
4. Jag har inhandlat ett paket med C5-kuvert. Helt utan tanke på att de var nya. Skyller på att jag var utomlands och hade satt min hjärna i semesterläge.
5. Jag har bidragit till ett inköp av en rosbuske som odlats upp enbart för att säljas. Det var en 70-årspresent till en bekant och jag var med och betalade den.
6. Jag har köpt en flaska rödsprit som behövdes till triangiaköket vi hade med oss på vår roadtrip-semester i somras.
7. Jag har inte lyckats byta in den farliga tandkrämen jag fick i present, den med triklosan i. Inte hittat någon affär i närheten som säljer den. Det blir nog till att fråga givarna till slut.
8. Jag har inte tagit tag i att försöka fixa punkteringen på min cykel på ett begagnat sätt. Den står fortfarande i cykelförrådet med platt däck.
9. Jag har inte försökt hitta begagnat material till pannåer/underlag för mina presumtiva målningar.
10. Jag har inte lyckats hitta begagnade skosnören till de skor som behöver lagas/piffas upp.
11. Jag har även - jo, jag erkänner - använt några ark toapapper av de rullar min man köpt till sig. Några gånger rent reflexmässigt utan att tänka på det, någon gång nu i slutet för att jag inte orkade bry mig. Dåligt, mycket dåligt.

Det var de elva jag minns tydligt. Några av dem har som synes berott på bristande ork och engagemang, vilket jag skäms för.

Efter ett tag blev jag tvungen att hitta på något slags straff/åtgärd för mina "synder". Jag har därför under året kompenserat några av mina misstag med sammanlagt 900 kr, via gåvor till olika projekt hos Naturskyddsföreningen, Håll Sverige Rent och till Rädda barnen. Brotten mot reglerna blev inte ogjorda av det, men jag slapp i alla fall känna mig som en odugling.

Summering 1 - vad jag klarat

Onytt-året närmar sig sitt slut.

Den 2:a januari 2013 var första dagen, första blogginlägget den 31:a januari 2013, så några dagar har jag kvar. Känns väldigt vemodigt, faktiskt. Dags att börja summera. Och eftersom jag egentligen inte vill säga hejdå, har jag valt att dela upp summeringen i flera delar.

Jag börjar med det positiva:

1. Jag har inte köpt ett enda nyproducerat plagg på ett helt år. Däremot har jag inhandlat 36 plagg, (varav jag sen lämnat några vidare) och klädbytt till mig ett femtontal.
2. Jag har inte köpt en nyproducerad sko på ett helt år. Däremot har jag inhandlat sex par skor second hand och bytt till mig tre par, varav ett par lämnats vidare.
3. Jag har inte köpt något nyproducerat smink på ett helt år. Däremot har jag fått ett rouge, två ögonskuggor och ärvt tre mascaror av andra, som inte gillade dem. Dessutom har jag tillverkat eget läppbalsam och köpt ett begagnat läppglans.
4. Jag har inte köpt någon ny deodorant på ett helt år. Däremot har jag tillverkat en toppenvariant själv.
5. Jag har inte köpt någon nyproducerad tandkräm på ett helt år. Däremot har jag fått några i present. Och tillverkat eget tandpulver som fungerar ok.
6. Jag har inte köpt en tidskrift på ett helt år. Varken begagnad eller nyproducerad. Men jag har läst tidningar och tidskrifter på tåget, på bibliotek, lånat av kompisar och på fik. Och läst på nätet.
7. Jag har inte köpt någon nyproducerad inredningsdetalj på ett helt år. Däremot har jag handlat både gardintyg, dukar, husgeråd och andra inredningsprylar begagnat.
8. Jag har inte köpt något nytt toalettpapper på hela året. Däremot har jag fått ca 10 rullar i present vid olika tillfällen. (Just nu används julservetternas olika skikt framgångsrikt vid mina toabesök ...)
9. Jag har inte köpt nytt schampo, balsam eller andra hårvårdsprodukter på ett helt år. De jag redan hade har räckt och blivit över. Har dessutom fått produkter i present (vilket inte alls behövdes, men de kommer nog att räcka hela nästa år).
10. Jag har inte köpt någon nyproducerad present eller julklapp i år. Däremot har jag tillverkat själv av material jag haft hemma eller köpt begagnat, alternativt gett bort presentkort på upplevelser.

Det var de tio kategorier som varit mest uppenbara när jag tänker tillbaka.

Jag har under året stött på 23 uppenbara problem relaterade till inköp av nyproducerade produkter. Av dem har jag löst alla utom sju stycken med icke-nyproducerade medel. Ett hyfsat ok resultat.

Tankar från klädbytarkvällens arrangör

Ojojoj. Så matt. Så nöjd!

Det var kläder överallt, kaffet kokade över, ljudnivån var hög. Vi var elva stycken, en bebis, två småbarn och en nioåring. En helspegel i lägenheten. Kaos.

Men skön kaos, trots allt. Min första egna klädbytarkväll lämnar ändå kvar en känsla av stor tillfredställelse. Inte på grund av att jag hittade flera fina plagg och skor åt mig själv, (även om det var skoj), utan av glädjen att se andra bli glada. Det var lite rörigt från början, men på något sätt ordnade det upp sig. Och när det bara var jag och svärmor kvar efteråt hade de gigantiska klädmassorna minskat betydligt och de som lämnat lägenheten verkade riktigt nöjda.

Dessutom fick jag skratta en hel del, vilket gör att livet känns lättare och förhoppningsvis blir längre.

Ena sidan av vardagsrummet ...

... och andra sidan.

"Är det nån som vill ha den här?"

När jag packat ner det som får hänga med till nästa klädbytarkväll i två påsar och det som ska till välgörenhet i två andra, kändes både kropp och själ lite lättare. Och när jag hängde in några av mina nyförvärvade plagg i garderoben var det som om mitt förhållande till mina kläder hade ändrats. Jag tittade på dem och konstaterade att jag utan problem skulle kunna skiljas från flera av dem. En ny känsla. En välkommen och positiv känsla som gav ny energi. 

Det kommer definitivt att bli fler klädbytarkvällar i det här hemmet. Snart.

Dessutom fick jag presenter i form av tre toapappersrullar (folk läser tydligen den här bloggen...), en liten parfymflaska, en ekologisk deodorant, en gratisprovstandkräm, tvättlappar, en glöggflaska, en liten buddaaktig figur och ett Mumin-örngott. Mycket av det som återbruk.

Tack alla som kom! 

(Ps. Ett särskilt tack till svärmor och mamma som fixade fikat när jag inte hann baka som tänkt. Och till alla er som försökte bringa ordning i kökskaoset! Ds.)

Många kilo toapapper per år

Apropå den rådande situationen här ... Läste för ett tag sen om hur ohemult stora mängder toapapper vi förbrukar under ett år. Helt sjukt! En genomsnittlig svensk gör av med 15 kg toalettpapper per år, hävdar Testfakta och citerar "branschen"  (Wikipedia säger samma). Femton kilo! Bara för att torka sig i stjärten. Och så har det varit ett tag. Det måste ju gå att minska.

Enligt SCA:s statistik använder genomsnittspersonen 72 cm papper per toalettbesök (ungefär fem ark).

Det är även lite olika när det gäller vilka papper som är bäst. I somras gjorde Testfakta en test på toapapper, som visade att dyrast inte alltid är bäst. Men att det alltid är bättre att välja rullar av återvunna pappersfibrer. Å andra sidan gjorde Hem & Hyra en test av papper för två år sen, som visade att billigast inte är bättre. Heller.

Sen något år är Konsumentverket och Svensk Dagligvaruhandel eniga om att det tydligt ska stå på en toalettpapperförpackning vad papperet kostar per kilo. Bra där!

Jag har definitivt minskat min dasspapperskonsumtion under det här året. I och med att jag hela tiden vet att jag inte får köpa nytt papper, så tar jag mindre bitar, viker fler varv, delar på lagren ... Om jag höftar kanske jag har dragit ner mitt användande av toalettpapper till en tredjedel av hur det var tidigare.

Men nu närmar sig som sagt toalettpapperets ödestimme. Märker hur jag börjat fundera på om det går att lägga upp en plan för mina toabesök. Kanske se till att gå på toa på jobbet precis innan jag går hem och på så sätt inte behöva gå hemma ... Kanske gå på körövningslokalens toalett på måndagar och på så sätt inte behöva gå innan läggdags ... Med andra ord, försöka använda andras toalettpapper i stället för mitt.

Kanske kan den självtorkande toaletten vara lösningen. Eller kanske inte.

Toalettpapperets ödestimme närmar sig

Nu håller det till slut på att sina. På riktigt. Det handlar om dagar nu. Några fjuttiga ark håller sig krampaktigt kvar kring rullen. Toapapperets uttåg ur mitt liv (i alla fall fram till årsskiftet) är snart ett faktum.

Dags att ta fram de gamla handdukarna och börja klippa till tvättlappar. Vilket kommer att innebära ett mer frekvent körande av tvättmaskinen, vilket i sin tur kommer att innebära att tvättmedlet/såpan snabbare tar slut, vilket i sin tur kommer att innebära ...

Äh, det löser sig på något sätt.

Hur mycket pengar jag sparar - rätt svar

I går pratade jag om #onytt2013-projektet i lunchrummet. Kollegorna undrade hur det gick och ville bland annat veta om jag har sparat några pengar sen jag startade.

- Jo, det är ju svårt att mäta, men jag konstaterade för ett tag sen att jag nog sparat ungefär kanske 500-1000 kronor i månaden, svarade jag.

Det är ju helt fel! Så mycket kan jag omöjligt ha sparat varje månad. Jag skrev ju om det i halvårsrapporten, men är osäker på om jag verkligen hade räknat ut att det blev så mycket per månad, eller om det gällde hela perioden.

Så nu gör jag ett försök. Till exempel med att räkna samman på en höft hur mycket tandkräm, toapapper, deodorant, schampo, lotion, tvättmedel, bomullsrondeller jag tidigare gjorde av med på en månad ... plus diverse okynnesshopping i olika affärer. Kanske skulle det bli så här:

Ca 75% tandkrämstub
Ca en rulle toapapper
Ca 75% deodorantförpackning
Ca 10% schampoflaska
Ca 5% lotion
Ca 30% tvättmedelsförpackning
Ca 80% bomullsrondeller
Ca 300 kr okynnesshopping (kläder, nagellack, annat jox)

Ca 15+6,50+29,90+3,90+10+11,70+17,50+300 = 394,50 kr på en månad.

Nu har jag ju handlat ingredienser för att göra till exempel deodoranten och tandtvätten, men av dem använder jag så liten procent åt gången, så kanske man ska dra av en femtiolapp på summan. Sen okynnesshoppar jag trots allt lite begagnat, så sparandet kanske skulle bli 250 kr per månad, väldigt löst räknat.

Ja. Det är inte 500 eller 1000 men 250 kronor. Det betyder ju tretusen spänn på ett år! Och då har jag inte ens räknat alla sorters produkter ...

Måste rätta till det här på lunchen i morgon.

För övrigt blev det här mitt hundrade inlägg! Ännu en siffra. Tror jag ska fira med att inte blogga i morgon, utan njuta av något fredagsglittrigt.

Onytts halvårsrapport

Ok. Har nu hämtat mig efter nederlaget.

Dags för en halvtidssummering. Otroligt. Tiden har bara flugit iväg. Det här projektet har gett - och ger - mig så mycket.

Trots att jag uppenbarligen inte klarade mer än ett halvår, har #onytt2013 påverkat hela min tillvaro och min syn på konsumtion, hållbarhet, kreativitet, alternativt leverne, experimentlusta, tid, natur och mycket annat.

Några effekter och insikter, hittills:

• När jag går förbi skyltfönster känner jag nästan en uppgivenhet över att det är så mycket nytt som bjuds ut hela tiden. Tittar inte lika längtansfullt i dem längre, helt enkelt.
• Det kräver tålamod och research att följa reglerna. Att alltid välja den smala i stället för den breda vägen.
• Numera använder jag upp de olika produkter jag har innan jag köper en annan. Har insett hur otroligt mycket grejer, kläder, produkter jag har som jag aldrig använder. Eller använder för sällan, så att de blir gamla och måste slängas.
• Min beundran för forna tiders "husmödrar" och gamla rengöringsmetoder, huskurer etc har eskalerat - helt otroligt vad man kan tillverka själv av saker i köket!
• Har inte alls samma sug efter att shoppa nytt som förut.
• Bikarbonat funkar till det mesta inom hygien och rengöring.
• Vinäger och ättika är också universalmedel.
• Toapapper är något jag använt alldeles för ymnigt tidigare.
• Kreativiteten har stimulerats till att hitta nya lösningar på problem.
• Det finns hur många intressanta bloggar, portaler, personer, föreningar, rörelser etc som helst, som behandlar olika frågor om hållbar utveckling, återbruk, gör-det-själv. Fantastiskt inspirerande och otråkigt.
• Jag har sparat pengar. Faktiskt. Det trodde jag inte, eftersom ingredienser till hemgjorda produkter inte alltid är billiga. Men jag har mer kvar varje månad nu än tidigare, trots att jag unnar mig en brakmiddag eller andra utsvävningar ibland. Det är inga gigantiska summor, men en tusenlapp, kanske.
• Ett visst konsumtionslugn har infunnit sig. Visst kan jag shoppa loss på någon loppis, men det blir inga summor att tala om. Och oftast handlar det om sånt jag behöver till hemmet.
• Jag har väldigt roligt. Projektet ger mig en inre tillfredsställelse.
• Vänner och bekanta och nya människor jag lär känna blir nyfikna, ställer frågor. Undrar hur det går för mig. Det verkar väcka funderingar och ibland provocera, ofta inspirera. Fantastiskt!

Nu är det bara resten kvar.

Att få födelsedagspresenter

Jaha, då kom vi till kapitlet fylla-år-och-få-presenter under detta onytt-år.

Solen strålade, jag fick sova länge och välja frukostkopp när han gjorde i ordning. Svårt. Så många fina ... Till slut blev det den mörka, med skönaste handtaget.

En skön kopp av brittiskt ursprung, en med fina blommor, köpt på en loppis.

På eftermiddagen kom familj och släkt hit och åt fruktsallad och drack alkoholfritt bubbel. Jag fick presenter.

Hade inte önskat mig något (jo, jag önskade mig faktiskt galltvål och bikarbonat) men det dök ändå upp paket ... Jag får ju ta emot gåvor, men helst inte nyproducerade saker. Kanske kan man ha överseende på en födelsedag?

Med tanke på att jag i år i princip bara fick nyttiga förbrukningsvaror kan jag känna att det inte spelar lika stor roll att schampot, tandkrämen, sockarna, duschkrämen, tandborsten och framför allt de två toapapperförpackningarna var nyproducerade. Det var i alla fall inga onödiga presenter. Och allt kommer definitivt att användas upp. Dessutom fick jag ett par begagnade fina orange örhängen, presentkort på massage och fyra flaskor ekologisk prosecco. Och en begagnad schampoflaska (som de inte gillade) och en påbörjad tandkrämstub.

Tänker därmed inte klassa det här som ett brott mot reglerna, eftersom de i annat fall antagligen skulle ha köpt något mer oanvändbart nyproducerat att ge mig.

I övrigt en väldigt fin födelsedag. Vi spelade bara vinylskivor hela dagen. Fem myror är fler än fyra elefanter (helt fantastisk faktiskt), Evert Taube, Olle Adolphson, några med Astrud Gilberto, en Marvin Gaye, The Sundays. Blev slutligen bjuden på en underbart god och trevlig tapasmiddag av honom.

Life is good.

Toapapper - lösningen

Ok. Så här blir det:
1. Han får köpa miljövänligt toalettpapper, tillverkat av enbart returpapper.
2. Jag får inte använda det. Jag använder vatten.

På det sättet går det i alla fall åt mindre papper. Jag tänkte att det kan vara ok med den sortens överenskommelse i nödfall just för gemensamhetsvaror. Det är ju trots allt mitt projekt, inte vårt.

När det gäller disktabletterna, använde jag upp den sista i dag. Kanske får tillämpa gemensamhetsklausulen där också, vi får se.

(Känns lite som ett nederlag. Men som sagt är det mitt val, inte hans, så det kanske är ett logiskt beslut. Ska dock sägas att han är min största påhejare i detta.)

Lösning eller fusk

I dag på jobbet for tanken genom mitt huvud:

- Jag kanske kan ta med mig den här hem. Den har ju stått på mitt skrivbord i flera veckor, ingen kommer att märka att den är borta, jag betalar ju inget för den, så det räknas väl inte som ett köp av något nyproducerat, man skulle kunna säga att den är begagnad eftersom jag har använt den redan, och den är säkert tillverkad av returpapper, och ...

Det kändes som fusk. Rullen fick stå kvar.

Däremot fick jag ett väldigt bra förslag på lösning av toapapperproblemet, från en kompis som nyss varit några veckor i Senegal. Där torkar man sig inte, utan använder vatten. De tycker att det är ganska ohygieniskt att använda papper. Och hon menar att det funkar alldeles utmärkt med vattensköljning i stället.

Bra idé, tycker jag. Borde vara värt att prova. Nu återstår bara att ha ett litet familjeråd och ta ett beslut tillsammans med person nummer två i hushållet.

Vi har även ett nytt dilemma: bara en disktablett kvar till diskmaskinen.

Första problemet på ingång

Inspirerad av Rebecka som föreläste på en Pecha Kucha Night i Sundsvall i november, drog jag den andra januari i år igång mitt personliga projekt, som jag beskriver här till höger. Det är inget nyårslöfte, bara ett experiment. Mitt försök att tära lite mindre på jordens resurser.

Hittills har det gått alldeles utmärkt. Jag fyndade både värmeljus, vanliga ljus, diverse material och skor på Myrorna och Erikshjälpen för någon vecka sen. Jag fick en termos, några ljus och en påbörjad kropplotion av Linda, som ville bli av med saker på grund av en flytt. Och förra tisdagen var jag på klädbytarkväll hos nämnda Rebecka och förnyade min garderob.

Med ganska precis en månad bakom mig börjar dock läget bli aningen mer prekärt. Varför?

1. Vi har bara en toapappersrulle kvar i hemmet.
2. Alla människor behöver gå på toaletten några gånger per dag. Och torka sig efteråt.
3. Jag har inte hittat någon DIY om hur man kan tillverka eget och jag vill inte torka mig med bajsigt dasspapper ...