Var é grabbarna?

Jag är med i en grupp som heter "Återbruka mera!" på Facebook. Gick med för några dagar sen. Där finns verkligen fantastiska tips om hur man gör kuddfodral av gamla t-shirtar, en pennhållare av barnens avlagda jeans, eller iPad-fodral av en gammal jacka, till exempel. Otroligt inspirerande.

Dock: De som lägger upp saker och statusuppdateringar där är nästan uteslutande kvinnor. Och tipsen och länkarna handlar oftast om någon form av hantverk med garn eller tyg. Vad är grejen med det?

Var är alla män som återbrukar och har sig? De finns ju, men var? Vad vill de tipsa om? Kanske annat. Kanske samma.

Syns gör de i alla fall inte.

Träningsskor - uppföljning

I går var det upp till bevis för mina nybegagnade träningsskor på ett medelpass på Friskis & Svettis. Förutom att jag ännu en gång insåg att jag fortfarande har otroligt kass ork och behöver få igång någon slags regelbundenhet i jympabesöken, så är jag nu inte längre helnöjd med skorna. De är sköna, men jag insåg under passet att mina fötter och leder behöver mer dämpning fram än vad de här Nike-skorna ger.

Typiskt.

Ska jag nu ut på nätet och leta igen? Var går gränsen för hur mycket pengar jag sammanlagt kan lägga ut på träningsskor?

Jag kanske kan sälja dem vidare till någon.

Fortsättning lär följa.

Problemet med deodorant

Deodoranten håller på att ta slut. Det är ungefär en halv centimeter kvar i botten.

När den är slut återstår två av våra "reserv-deos". Du vet såna där som man köpt i panik på någon mack eller flygplats, bara för att man glömt den hemma. Sen står de i skamvrån i badrumsskåpet och får bara se dagens ljus när - ja precis, när favoriten är slut och man inte hunnit köpa ny. Våra två är en halvdan från Ccs och en från Dove som luktar gammal tanttvål. Nu ska de avverkas, en gång för alla. Inte förrän de är slut får jag tillverka egen.

Han får köpa ny när som helst, men jag tragglar på med de dåliga som blev över ...

Livet är tungt ibland. Tur att det är fredag.

Shoppingfynd 3

 

I lördags tog jag en sväng in på Erikshjälpen. Skulle leta efter en mortel. 

Kom ut med fynden ovan:

1 orange/svartrutig jacka - 55 kr

1 knallrosa tubhalsduk - 15 kr

1 vit och turkos 60/70-talstopp i bomull - 10 kr

1 par knappar - 4 kr

2 grå udda garnnystan - 16 kr

1 brett rött sidenband - 10 kr

1 bit rosablommigt bomullstyg - 35 kr

2 vita linneservetter - 18 kr

1 pocketbok "Hotellet i hörnet av bitter och ljuv" av Jamie Ford - 16 kr

Hittade dock ingen mortel.

Träningsskor - lösningen!

I dag kom de. Skorna.

De skor jag provade i sportaffären och skämdes för att jag inte köpte. De skor jag hittade på Blocket och som Amanda i Lidköping sålde till mig, använda ca 10 gånger inomhus. De skor jag uppenbarligen behöver för att kunna träna utan att få träningsvärken från helvetet efter ett vanligt medelpass.

Nya begagnade träningsskor!

Även om de kostade nästan lika mycket som ett par nya, kände jag mig helt lycklig när jag öppnade kartongen hemma efter att ha hämtat dem på Postens utlämningsställe.

Och de sitter perfekt, mina Nike Free Advantage 3.0 

Insikten att det går att handla sånt här begagnat på nätet. Lycka.

(Nu har jag inte längre någon ursäkt för att låta bli träningen ...)

Klipp upp tandkrämstuben

Det här är säkert något som ni redan har räknat ut själva eller redan gör, men för er andra vill jag rekommendera det här enkla sättet att spara på miljön och på kronorna. Det gäller plasttuber.

När det inte går att klämma ut mer, finns det massor kvar!

Klipp av dem på mitten, så får du se!

Två av mina uppklippta. Torkar inte ut om man sätter ihop dem så här sen.

Massor kvar i tuben (dessutom syns inte allt på bilden) när jag inte kunde klämma ut mer.

När de sen är riktigt urskrapade åker de förstås i plaståtervinningen. Se det som dagens tips.

Symaskinslampan ...

Människor är bra fina.

Knappt hade jag lagt ut en länk hit på Facebook igår och ett "Hjälp!", så hade flera kommentarer och tips ramlat in. Bland annat min gamla bekant Kerstin meddelade att hon hade flera stycken såna där lampor hemma.

- Jag har tre olika Singer-maskiner och de där lamporna är inte så lätta att få tag på. Ring när du kan komma över.

I dag åkte jag dit och hämtade den. Fick dessutom kaffe och hembakta pepparkakor och en ytterst trevlig pratstund om livet. En injektion av mental energi en helt vanlig söndag. Tack! Mer sånt i livet!

Det var bara ett krux: väl hemma gick lampan fint att montera fast, men visade sig vara för lång i själva bubblan, vilket innebar att frontlocket till maskinen inte gick att stänga igen. Illa. Pratade med henne i telefon i kväll, och hon skulle kolla om någon av hennes andra maskiner hade mindre lampor ... Generösa människan.

Fortsättning följer (hoppas jag) ...


Uppdatering 19 mars: Ingen konkret fortsättning i sikte än ...

Problem - symaskinslampa

Ok. Nu har jag ett riktig nöt att knäcka.

Lampan i min symaskin sa tack och adjö precis när jag skulle börja lägga upp en kjol.

Och det är inte vilken glödlampa som helst, liksom ... Inte en sån jag har på lager i "lamphyllan" i köket. Någon som har en 15 watts lampa till en Singer symaskin från, ehh ... 1992?

Annars kan detta bli mitt fall.

Träningsskor - följetongen

Jag har så dåligt samvete.

Jag har svarat på tre annonser på Blocket om träningsskor, men efter att ha konsulterat min luttrade shoppa-begagnat-på-nätet-kollega Lyckemig, så backade jag, eftersom det tydligen var viktigt att veta att innermåtten är rätt.

I eftermiddags gick jag således in på både Intersport och Stadium för att prova storlekar. På nya träningsskor ...

Åh, det kändes så ruttet att liksom låtsas att jag tänkte köpa! Särskilt på Stadium, där en otroligt hjälpsam Viktor förklarade, hämtade storlekar, berättade om skillnader mellan olika märken, olika dämpning, smidighet, luftkuddar, barfotaskor, pronering/supinering, skors livslängd osv ... Till slut hade jag nästan provat tio olika modeller och hade valt bort alla utom tre. Och så säger jag det:

- Jag måste smälta det här lite. Fundera ...

Han undrar då om jag vill att han ska lägga undan något av paren och jag svarar nej efter ett ögonblicks eftertanke.

Jag kände mig som värsta bedragaren.

Och nu sitter jag här och skannar begagnatmarknaden igen. Med nya fräscha ögon och mer kunskap. Och ågren.

Dels för att den där Viktor var så snäll och hjälpsam och jag inte köpte något. Dels för att jag faktiskt ljög, kändes det som. Mitt sinne ljög i alla fall. Jag undanhöll honom sanningen, att jag aldrig hade tänkt köpa något där från början och inte kommer att göra det heller.

Åh, vad jag skäms!

(Det är för en god sak. Det är för en god sak. Det är för en god sak. Det är för en god sak. Det ÄR för en god sak. Faktiskt.)

Snart på papper

I går hälsade Sundsvalls Tidning på hos mig för att skriva om Onytt! Blir intressant att läsa och se.

Kändes som om jag babblade helt ostrukturerat om allt och ingenting, men med lite tur kan reportaget inspirera fler till att tänka på hållbarhet och konsumtion.

Kanske kan det få någon att laga sina byxor i stället för att köpa nya. Att skänka bort sina köksluckor i stället för att köra dem till tippen. Att karva ur en tandkrämstub ett varv extra innan den läggs i plaståtervinningen.

Vi får väl se.